Så har Älmhultsbostäder lyckats öka den upplevda tryggheten

I årets rapport Så tycker Sveriges hyresgäster – Bostäder kunde vi redovisa att den upplevda tryggheten bland hyresgäster i hela landet följer en positiv trend. Tryggheten ökade med 0,2 procentenheter i hela Sverige och ligger nu på 81,2 procent. Ett företag som bidragit till den positiva förändringen är Älmhultsbostäder, vars trygghetsindex ligger på 82,9 procent. Vi på AktivBo har fått möjligheten att prata med Louise Stamblock, fastighetschef på Älmhultsbostäder och frågat henne om deras framgångsrika trygghetsarbete.

Hur ser ni på Älmhultsbostäder på Trygghetsfrågan?

Vi definierar trygghet som en upplevelsebaserad känsla, som grundar sig i vad en hyresgäst ser och upplever i sitt närområde. Även om trygghet primärt är något självupplevt, tror vi att omgivningens, till exempel grannarnas upplevelse, har en stor indirekt påverkan. Om grannarna upplever att området är otryggt eller tillika pratar gott om området kommer detta att ha en inverkan oberoende den egna upplevelsen.

Ni jobbar ju utifrån tre kategorier av trygghetsrelaterade åtgärder (Direkta åtgärder, indirekta åtgärder och åtgärder från hyresgästerna) – hur jobbar ni mer konkret utifrån denna struktur i den dagliga verksamheten?

De direkta åtgärderna är sådant vi kan påverka med vår budget. Till exempel insatser i fastighetsskötseln eller vår långsiktiga underhålls- och investeringsplan. Några konkreta exempel kan vara att införa fler skalskydd, bokningstavlor i tvättstugorna eller installera sensorstyrd belysning. Men även att plantera mer grönska och blommor på bostadsområdena och säkerställa att skador och vandalism repareras fort.

”Genom förvaltningen ska det synas att vi bryr oss om fastigheterna och att det finns människor i rörelse.”

De indirekta åtgärderna är saker vi gör som kan påverka hyresgästernas upplevelse, men även motivera dem till eget engagemang och ansträngningar. Till exempel de trygghetsvandringar på vinterhalvåret vi initierar tillsammans med hyresgästerna, poliser och kommunen. Där tittar vi på otrygga platser och tar tillsammans fram förslag på direkta åtgärder. Vi lyssnar och tar hyresgästerna på allvar, vilket hjälper till att på sikt stärka trygghetskänslan. Det kan även vara mer lättsamma trivselaktiviteter som en fika eller tipspromenad på sommaren, på det sättet skapar vi tillfällen för människor att lära känna sina grannar samt ge dem möjlighet att prata med oss om eventuella orostankar eller ge feedback.

Den sista av de tre är att ta hänsyn till hyresgästernas egna ansträngningar, inställning och engagemang att förändra den egna upplevelsen. För hyresgästernas upplevelse äger de själva rätten till, oavsett vilka förbättringsåtgärder vi gör. Vi som fastighetsbolag kan självklart med hjälp av närvaro försöka påverka i dialogen om deras omgivning eller grannar, men inte fullt ut ta över ansvaret för individens upplevelse. Ett exempel på initiativ som kommer från hyresgästerna är egna kvartersfester på bostadsgården.

Vill du ge något exempel på indirekta åtgärder som ger effekt på längre sikt?

Både trivselaktiviteterna och trygghetsvandringarna har varit uppskattade aktiviteter, främst för att hyresgästerna får möjligheten att träffa och lära känna sina grannar, men även öka kännedomen om vilka som bor i andra trapphus än det egna.

Hur jobbar ni med resultatet från er löpande hyresgästundersökning kopplat till trygghetsfrågan?

Framför allt underlättar resultatet och hyresgästernas feedback när vi ska prioritera åtgärder, dels vilken ordning vi ska utföra åtgärderna – men även mellan fastigheterna.